Dagens citat

För några veckor sedan var Haralds väninna Filippa här och hälsade på. Tillsammans lekte de med walkie-talkiesarna. Plötsligt hördes polsktalande röster i ena enheten. Det verkade som att barnen delade frekvens med vad jag gissar var byggarbetare i området. 

Barnen bestämde sig för att ägna sig åt den moderna varianten av att tjuvringa, de skulle säga dumheter på frekvensen. Ännu mera modernt var att de dessutom filmade delar av sina busstreck med Haralds kamera. Vi har nu sett inspelningen. 

Eftersom rösterna de hörde var utländska kom de fram till att de nog skulle prata engelska. De hade dock vissa vokabulära problem med detta förslag. Till slut kom de fram till att de skulle säga: Fuck you good morning. 

Om sommarhärligheter

Så mycket härlighet som kan upplevas på en dryg vecka! En hel sommars minnesvärda stunder, energigivande möten, kära återseenden, och kärleksfyllda stunder har vi nog lyckats klämma in.

Om nu vädret denna sommar inte har bekräftat säsongen, så gör i alla fall en trädgårdsfest på Österlen det med råge, och den vi var på förra helgen, råkade det dessutom faktiskt bli skapligt väder till. Sommarlycka är att stå med en Pims i handen och spana ut över böljande sädesfält, medan horder av glassrusiga små barn underhåller sig fritt på en gräsmatta fylld med plastbassänger, blöta handdukshögar, pilbågar och andra potentiellt irriterande leksaker, och de vuxna låter dem hållas med det mesta, till förmån för lättsam konversation med vänner, bekanta och bekants bekanta, som man träffar en gång om året på samma återkommande fest, eller en liknande. I år tackar vi Jenny och Fredrik för ett uppsluppet, generöst och väldigt roligt firande av Fredrik-dagen.  

På måndagen bjöds jag på en oväntad trevlighet, när barnen ville göra någonting fint för sin mamma. Hjalmar blev så uppspelt att han inte kunde hålla sig. Med studsande små steg, och ivrigt viftande små fingrar rapporterade han med teaterviskningar regelbundet till mig där jag satt på balkongen, om det hemliga som försiggick i köket, där Harald och Mattias bakade överraskningstårta.  

   Det var ett fint sätt att bli överraskad på. Barnens stolthelt gick inte att ta miste på. Jag återgäldade den fina gesten genom att ta med pojkarna och deras skateboardar ut, och vi hamnade hos grannfamiljen, den med de båda flickorna som våra pojkar tycker så mycket om, där de vuxna fick sig en öl på förstutrappen, medan ungarna rullade på, och sprang ut och in, och blandades upp med andra grannbarn, tills ingen av dem orkade mera (med undantag av jordgubbarna med glass som våra allra närmsta grannar bjöd på när vi var på väg hem).

På tisdagen lämmade vi Mattias hemma, barnen och jag. Då åkte vi till Östergötland, och Line och Poyas sommarställe. Där får man läsa skvallertidningar till frukost: 

 Man får även hälsa på Pettsson och Findus på Julita Gård: 

    
    
 Och åka bryggbåt: 

    
 Självklart avslutas båtturer på Sandvik med en fanfar: 

 Det blev en snabb tur hem till Malmö för byte av kläder, och sedan var vi iväg igen, fast denna gång kom både Mattias och Bibbi med. Det gäller att passa på, att träffa Niclas och Agnieszka och alla deras barn när de är i Sverige och hälsar på. I Kärradal samlas vi en gång om året, och förhör oss om vad som hänt sedan sist. Oftast kommer jag inte ihåg vare sig vad som hänt mig själv det senaste året, eller vad familjen Friestedt svarar på frågan, men vi brukar få väldigt trevliga helger! 

Av tradition är det kräftskiva som gäller på lördagkvällen, och till dess brukar även Lotta och Stefan ha hunnit dit. I år inleddes lördagkvällen med promenad på den regnruskiga stranden och krabbfiske.

    
    
    
    
   Nä, det är inte utan att man är lite trött, så här en söndagkväll efter en vecka full med härlighet, och då har jag inte ens nämnt pit-stoppet i Vilshärad på vägen hem, där barnen fick plocka surkörsbär med farmor, så att jag ska kunna göra marmelad och paj i veckan, för något ska jag ju göra med min tid.  

 

Om när en 4-åring dikterar villkoren för leken

Fy fan. Hjalmar ville leka dans/stopp i eftermiddags, och Mattias tillät mig inte att säga nej. Harald däremot slapp undan på något sätt. 

Det Hjalmar tycker är roligt är naturligtvis själva stoppmomentet, och makten i att trycka på knappen. Så han satte igång musiken, och tvingade Mattias och mig att stå där och dansa som ett par fån. Sedan lutade sig Hjalmar bakåt i myshörnan, med händerna knäppta på magen, i väntan på rätt tillfälle att stoppa musiken, och utropa en förlorare. 

Ingen viljekraft i världen rådde över den ångest som verkade pysa ur vart enda por i min kropp, och som sakta fyllde rummet till bristningsgräns. 

När han väl bestämde sig för att stoppa musiken så vägrade ungen se när jag rörde på mig fastän jag skulle stå stilla. Han bara startade musiken igen. Och hela tiden log han, triumfatoriskt tyckte jag. 

Om att inte ta illa vid sig i onödan, även när det är befogat

”Har du sovit gott?” frågade Mattias mig i morse, som vanligt, medan jag låg kvar i sängen.

”Nä, inte egentligen. Jag drömde så oroligt, och oron sitter kvar i kroppen. Du hade lämnat mig, och vi höll på att dela upp alla våra ägodelar”.

Den blixtsnabba responsen på detta var inte vad jag förväntat mig, utan istället:

”Vem fick solstolarna?”

Det var dags

Varje år skojar jag om det, att vi åker till Falsterbo strand en gång om året, för någon gång om året ska det bara göras, men att det där magiskt perfekta tillfället inte infaller sig ofta nog för att passa ens lediga stunder mer än en gång om året.  

Idag började årets strandsäsong, i mitten av juli. Kanske har jag för en gångs skull rätt. Men en gång är bättre än ingen gång, och ska man göra ‘t så ska man göra ‘t den mest perfekta av dagar, en dag med strålande solsken och knappt någon vind. Sicken tur att Mattias slutade tidigt idag, så att det faktiskt blev av: 

    
   

Om att sänka sin standard

För fyra dagar sedan bytte jag barnens lakan. För tre dagar sedan slog Hjalmar upp hakan. Såret på hakan var förvisso tejpat, men sängen blodades ner den natten. ”Byt inte än, det kommer säkert att blöda mera i natt” rådde Line mig dagen därpå. Skönt tänkte jag, att någon annan tycker att det är helt ok med blodfläckar i mitt barns säng, för jag gör det ju inte egentligen, men är urbota less på att byta lakan.

Den natten kissade Hjalmar i sängen. Han kissade inte på det stora sängvätarskyddet som täcker den mittersta tredjedelen av madrassen, för han hade krupit ihop i ena änden.

Madrassöverdraget behövdes alltså tas av, och tvättas med drap-på-lakanet som låg ovanpå, samt påslakanet och kudden, men vid det här laget är vi för luttrade för att orka med en sådan manöver mitt i natten. Vi har gjort det några gånger för många, det är inte värt det. Sanering fick vänta. Hjalmar fick sova hos sin bror.

Nedkissade madrassöverdrag trumfar lakan, även om de också är blodiga, och fyller dessutom maskinen. De där lakanen jag bytte för fyra dagar sedan plus det nerkissade fick vänta, till eftermiddagen idag.

Det var dumt. För när det var dags att bädda hade vi inga torra underlakan till barnsängarna. Hjalmar fick sova hos sin bror igen. Der var dumt, för hans bror kissade i sängen. Vid det laget hade dock underlakanen torkat, så det vara bara att bädda på! Båda pojkarna fick flyttas ner till Hjalmars säng. Lyckligtvis klarade vi oss från att även behöva duscha dem båda.

Vi hade en ganska lång period när vi var ytterst noga med att alltid se till att tömma tvättmaskinen innan vi somnade, det var inte tal om att sätta på maskinen samtidigt som man gick och la sig, för nätterna på den tiden bjöd allt som oftast på både en och två nerkissningar. Att mötas av stinkande högar i badkaret om morgnarna framstod både som nedslående och ett nederlag, högarna skulle därför kunna stoppas direkt i maskin. Vi lärde oss att aldrig sätta igång maskinen vid första fyllningen, för sannolikheten att vi skulle behöva byta lakan en andra gång samma natt var hög i och med den första incidenten.

Numera kissas det inte på sig lika ofta. Men vi är nednötta. Kisshögar i badkar bekommer oss inte, och det går bra att bara vända på en blodig kudde. Vilken är nästa nivå neråt?