Inga poäng för bildkonsten

Ett irriterande intresse för mitt korsord, med högljudda teorier om varför det ser ut som det gör, vad pilarna betyder samt ett bedyrande om att han visst kan hjälpa mig lösa detta pussel som jag inte ens kan börja förklara reglerna kring för en förvisso bedårande varelse men ändock en som helt saknar allmänbildning, litteraturkännedom och läskunskap ledde idag till att jag konstruerade ett korsord mera lämpat för Haralds kunskapsnivå.

Genomförandet till trots uppskattades det mycket av Harald.

20130730-202946.jpg

20130730-203018.jpg

Om att ha en gemensam hobby

Äntligen har han blivit stor nog, lille Hjalmar, att få vara med på riktigt.

Efter att minst tre gånger den senast månaden ha klättrat upp på vår sköra gipshäst och högljutt deklarerat ”Jag åsså jida!” blev det äntligen hans tur idag.

Och han älskade det.

Medan Harald och Mattias höll täten på ledarhästen Mimmi gick Hjalmar och jag sist med Timotej. Timotej som tycker att det är förskräckligt tråkigt att gå turridning i skogen och som gärna drar benen efter sig. Så till den grad att Hjalmar och jag under en god stund inte såg skymten av resten av gruppen. Men vad gör väl det. Hjalmar var glad och sjöng Gullan Bornemark och klickade med tungan. Han skrattade och vi pratade och pratade medan han gungade fram.

Med lite hjälp lyckades han även skrattande skumpa fram i trav en kort bit.

Lycka är små pojkar på små hästar.

IMG_4300 IMG_4302 IMG_4305 IMG_4312 IMG_4319 IMG_4324

 

Ett barn är botat

Förra veckan gjorde vi ett försök. Ett misslyckat sådant.

Det visar sig att det inte faktiskt är varje vecka, utan snarare var tredje, som Glassbilen kommer.

Så inför idag hade vi kollat schemat noga och gick i god tid ut för att vänta in den. Och väntan den blev lång.

Men när vi gett upp, gått och köpt en pinnglass i lilla butiken, då kom den.

Och den stod där i sin härlighet, och den spelade sin trudelutt. Och Hjalmar tittade storögt.

Och när vi handlat för en förmögenhet förläntes vi med en gåva. Jag bad att vi skulle få två, och nu stoltserar båda barnen med var sin Angry Birds-keps från Hemglass.

Jag vågar mig på att tro att Hjalmar är botad från sin glassbilsskräck.

Om sockerlycka

I ett år har Harald drömskt talat om den där gången då han och jag åkte in till matmarknaden i stan och köpte…. blå sockervadd.

Denna vecka är det marknad igen.

Så Mattias och barnen cyklade in och mötte mig efter arbetet.

En längtan har nu stillats:

20130725-212113.jpg

20130725-212149.jpg

Hjalmar blev ytterst besviken när han fick se vad detta omtalade sockervadd var, och han viftade frustrerat undan sin gåva. Det enda han ville ha var en av de fantastiska klubborna från samma stånd.

Så det fick han.

20130725-212346.jpg

Fullständig tystnad rådde en god stund.

20130725-212843.jpg

Sen åkte Hjalmar och jag bussen hem. Harald ömmade för sin far och motstod sin önskan att åka buss till fördel för att hålla Mattias sällskap på cykeln.

20130725-213542.jpg

Underhållning mot slutet av semestern

Dagens ansträngningar i form av drakflygning och cykeltur fick ett ljummet mottagande.

En kortare springtur med hunden för att tillfredsställa hennes till synes enorma vilja att just springa blev till en sorglig historia där jag släpade en motsträvig klump i snöre runt områdets mest befolkade gräsmatta. För att inte tala om när jag därför bar nere henne till vattnet och slängde i henne för en simtur, och hon sjönk som en sten.

Det enda alla tre småttingar i familjen var ense om att de ville göra var att åka bil med morfar.

Två av dem fick det:

20130718-142551.jpg

20130718-142559.jpg

20130718-142610.jpg

Mina barns lyckliga barndom fortsätter

Ok, så det var väl mera av nöd än önskan, som vi gjorde en utflykt även idag.

Barnen hade ingen lycklig barndom i morse.

Statarmuseet  fick stå till tjänst. Trots en gris som hette Doris, en fin och klappbar Gotlandskanin och en hel drös höns som fick matas uppskattades en gamla avställda traktorn allra mest.

Minst uppskattat (mest av mig), var utedasset.

Efter att ha tjatat dagligen i en vecka fick Harald dessutom utdelning på sin önskan om lunch på en hamburgerrestaurang. En önskan som var så het att han trots att han var tvärmätt och klockan var mycket, ändå önskade sig ett sådant besök på väg hem från en hel dags lek i Halmstad igår.

IMG_5541

IMG_5550IMG_5553

IMG_5563IMG_5586 IMG_5594 IMG_5596 IMG_5607