På tur i Småland del II

När vi i fredags packade ihop oss i bilen, efter 7 timmar på Astrid Lindgrens Värld var vi lyckliga.

Allihop.

Det blir man efter en hel dag fylld av barnslig förtjusning med de bästa av vänner. Både vännerna ur verkliga livet, och dem man känner igen ur visor och böcker.

Astrid Lindgrens Värld var allt vänligt. Och vi var där en solig dag i maj, innan den värsta anstormningen. Vi fick oss en precis lagom del för oss själva, utan köer och trängsel, tandagnissel och bråk i glasskön.

Det var lätt att vara på Astrid Lindgrens värld, när vi kunde låta barnen löpa fritt, och där de kände sig fria. Fria och trygga nog att lämna sina föräldrar, och springa på sak-letar-expedition med Pippi, medan vi föräldrar lutade oss tillbaka i gräset och log åt våra barns förtjusning, lite på avstånd. Distanserat och nära på en och samma gång.

Fast jag kunde inte helt hålla mig, jag heller. Jag ville väldigt gärna också se Villa Villekulla inifrån. Så jag greppade Hjalmars hand, och knallade in i huset där pannkakorna satt fast i taket, och Herr Nilssons sotiga fotspår syntes både på väggar och gardiner. Tillsammans gick Hjalmar och jag och la oss i Pippis säng.

Den var hård.

Och när vi gått vidare till Katthult, och satt och jag såg min egen barndoms sagor spelas upp, medan mina egna barns ögon glittrade, ja då fällde jag en tår! Och den var skön!

IMG_3948 IMG_3955 IMG_3957 IMG_3978 IMG_3961 IMG_3996 IMG_3999 IMG_4043 IMG_4014 IMG_4035 IMG_4057 IMG_4080

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s