Om att skidsemestra

”En hel dag ska vi sitta i bil”.

Detta har varit vårt mantra den senaste veckan, för att förbereda barnen, och det gick hem! Från fem på morgonen till halv fem på kvällen satt de i bilen, och var nöjda. Halvvägs plockade vi fram de digitala hjälpmedlen, då kände vi att de var välförtjänta.

Bibbi däremot satt och flåsade och stirrade stint nästan hela vägen:

Väl framme fick vi oss en riktig myskväll. Vi gjorde mackor i grillen, och värme marshmallows i brasan.

Dagens utprovning av utrustning motsvarade min värsta mardröm, om skidåkning som en sport där man mestadels släpar på en massa tunga grejer bärande skor man inte kan gå i. Det var varmt och svettigt och barnen grät.

Det gjorde de även när vi väl hamnade i barnbacken och skulle låta ungarna ”bekanta sig med sin utrustning”.

Mattias sa att det var den mest helvetiska skidtimme han någonsin spenderat, och jag är benägen att hålla med. Då ska iofs beaktas att det var min första skidtimme.

Vi gick hem och spelade spel och åt lunch.

Det kändes lite ödesmättat när vi begav oss bort mot skidskolan. Skulle det bli bra eller fortsätta vara anus, liksom.

Men det blev bra! Ungarna var nöjda, jag hade skitkul! Och när vi var färdiga, och Hjalmar var helt slut som människa, gick Mattias och Harald iväg för ett par sista åk i barnbacken närmast oss. När liften stängde knallade Harald upp för backen för egen maskin, och åkte, och åkte.

Det blir nog en skidåkande familj av oss i alla fall!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s