Årets sista födelsedagskalas

Så har det kalasats igen.

Vi gillade det senaste konceptet, med fem inbjudna ungar, vars syskon och föräldrar också fick komma med på ett eftermiddagskalas som avslutas med kvällsmat och tårta.

Härliga, duktiga Isa var ännu en gång med som lekledare och hantlangare. 

Medan de vuxna drack vin och åt ost lekte barnen Mästarnas Mästare. 

Bibbi fick vara med när de undrade vem som tagit hundens ben:



Att skippa tårtan och servera marrängsviss tyckte jag själv var ett geidrdrag, tills det bestämdes att barnen själva skulle få blanda ingredienserna. Det blev mycket banan kvar. Däremot det neonfärgade strösslet gick åt:





Vi nekade först till att där skulle bli fiskedamm, enligt utländsk källa den mest geniala svenska tradition som finns då den markerar ett definitivt slut på festen, men fick backa på den uppgiften efter att där uppstod risk för tårar:



Vårt kalas slutade dock rätt många timmar efter fiskedammen. Ungarna var glada, de vuxna lika så, och när ungarna allihop plötsligt satt bänkade framför melodifestivlen klockan åtta fanns inte en vuxen tanke på att störa i vare sig glädjen eller friden. 

Glädjen höll i sig även efter Mellos slut.  Dock ej friden, men vad gjorde väl det!



Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s