Ridning med Hjalmar

Jag minns min förtrollande förtjusning första gången jag besökte Kummingården med Harald. Små barn på shetlandsponnys i skogen. Lite stråland solsken på det, och lyckan är gjord. 

Hjalmar har inte fått rida som Harald gjorde. Vi har varken haft behov eller plats för fler aktiviteter i familjen. När vi senast provade, för ett och ett halvt år sedan ungefär, visade Hjalmar inget större intresse, och skrek dessutom i högan sky, vilket skrämde hästarna och irriterade övriga. 

Idag var det annorlunda. Ungen är som skapt för att sitts på hästrygg, och strålade av lycka! Vår skogspromenad med fika (och Alice och Niki!) var en succe, och jag insåg hur mycket jag saknat hästarna, saknat skogen, och saknat att spendera ensamtid med ett av mina barn i taget. Mera av denna varan tack!  

               

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s