När man uppskattar andra föräldrar

Igår uppskattade vi Sara och Patric, som med en varm famn tog sig an våra barn så att vi kunde gå på konsert på Ales Stenar. Hos dem fick våra barn ägna sig åt sina respektive passioner, studsa studsmatta och bada i bassäng samt den gemensamma passionen för lösgodis. Allt i gott sällskap. 

Idag uppskattade jag Mattias som den andre föräldern, när han åkte iväg på fotbollscup med Harald. På 9 timmar spelades 11 matcher. Såväl Mattias som Harald var helt slut när de kom hem. 

Idag uppskattade jag också Hjalmars fotbollstränare som annan förälder. Han är föräldern vars barn med all säkerhet föddes tuffare och mera motoriskt kompetenta än de allra flesta, men som också har större tilltro till deras förmågor än de flesta vågar ha. Jag gillar vad det gör för mina smått ängsliga barn och deras smått ängsliga mamma när vi umgås med dem. ​I deras sällskap blir vi mera vågade och mera kompetenta. Ett par timmar uppehöll vi oss vid Musikkullarna, och barnen var så där barnsliga som bara barn kan vara, och förlorade sig så där i leken som bara barn kan göra, och smutsade ner sig något alldeles förskräckligt när de lekte i resterna av en eldstad, rullade i gräs, grävde i en gammal håla, samlade skräp som kastades i soptunna, men framför allt åkte med diverse fordon över gallren till högtalarna som är nergrävda i kullarna. I hemlighet var jag glad att Hjalmar inte vågade sig på att göra det stående på sparkcykel, så som hans kompis och dennes (nästan) treåriga lillasyster gjorde. 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s